En date på Gröna Lund i morgon?

Så löd megafoninlägget på Mötesplatsen som gjorde att Håkan träffade hon med Stort H, Eva. De fick kontakt och fann varandra direkt. Ettårsdagen firade de såklart med en date på Gröna Lund…

Eva

Loggade in på MP lördag kväll den 11 augusti-07. Inget fångade mitt intresse och jag skulle precis logga ut när det poppade upp ett megafoninlägg ”Date på Gröna Lund i morgon? Jag står för åkband, DU för ett glatt humör”

Jag kollade in killen som sände detta. Hmmhmm Lyckans Ost… en kille som söker en kvinna mellan 35-43 år. Svarade då mest på skoj ”synd man är för gammal” Svaret kom snabbt ”man blir aldrig för gammal för Gröna Lund” Jag förstod först inte humorn *skratt* och svarade att ”nä, men du söker ju en kvinna som är 35-43 och jag är ju 48”

Jag blev attraherad av Håkans mejl, en kille som skriver så känslosamt och är så bra på att uttrycka sig i skrift, det gillar jag. Efter en vecka ungefär så strulade min dator så jag lämnade ut mitt mobilnummer så att inte kontakten bara skulle upphöra. På min födelsedag ett par veckor senare dök det upp ett SMS på morgonen som värmde i mitt hjärta. Helgen efter fick jag det första telefonsamtalet. Trodde hjärtat skulle hoppa ur kroppen när jag såg vem som ringde. Efter det samtalet blev det långa dagliga samtal, minst tre timmar per kväll.

Vi hade svårt att få till ett möte i och med att Håkan var så upptagen på helgerna och avståndet mellan oss var 17 mil. Men, till slut fann vi ett datum – 15 september- och vart skulle vi då träffas om inte på Gröna Lund *L*

Dagen D kom och då satte nervositeten in. Vi hade pratat ca 70 timmar i telefon så det kändes som om vi kände varandra utan och innan, men - vi hade aldrig mötts live. När jag satte mej på bussen mot Centralen var jag ganska lugn men på tunnelbanan ju närmare jag kom började det pirra i magen. Tänk om det inte skulle fungera!

När jag såg Håkan komma emot mej sa det bara ”klick”. En sån stilig man - wow! Vi gav varandra en kram och promenerade sen mot Gröna Lund.

Vi gick in på en pub efter vägen och tog var sin öl – en Staropramen ”vår öl”. Efter ett tag sökte Håkan min hand och det kändes som om jag var en tonåring igen. Kommunikationen var det inga problem med. Den flöt på bra och det kändes skönt. Vi tog oss till Gröna Lund och åkte berg- och dalbanan och lite andra attraktioner. En hamburgermiddag blev det och en öl till och lite småmys.

Det var lite kyligt ute och kvällen närmade sig. Nu fick det bära eller brista ”vill du följa med mej till Norrtälje?” frågade jag och det ville han *L* Ja, efter den natten har vi setts var och varannan helg och övriga långlediga helger. Vi träffade varandras familjer efter ca en månad och det kändes helt rätt. Vi har roligt när vi ses och försöker ta vara på stunderna. Nu har vi tillbringat första semestern tillsammans. En HEL månad med roligheter och även att få dela dygnet runt. Jag blir bara mer och mer kär för var dag som går. Håkan är den jag vill dela mitt liv med. Ettårsdagen firades såklart med ett besök på Gröna Lund.*L*

Så tack MP för att ni för samman personer som inte annars skulle mötts.

Håkan

När KÄRLEKEN gör sitt intåg i mitt liv…

Hade väl ingen större förhoppning att träffa hon med stort H när jag öppnade konto på Mötesplatsen… men ack så fel jag fick…*Ler*

Jag började med att vara aktiv på MP. Det vill säga skriva på klotterplanket, VIP-forumet och slängde då och då iväg ett ”Megafoninlägg”.

Allt detta för att synas, vilket är viktigt om man ska lyckas träffa någon. Just detta att man kan vara aktiv på så många olika sätt gör att MP är den bästa av alla dejtingsajter enligt mej, då jag har provat många olika sajter.

Och det var just ett Megafoninlägg som gjorde att jag träffade hon med Stort H, Eva alias Livja.

”Date på Gröna Lund i morgon? Jag står för åkband, DU ett glatt humör”

Så löd mitt megafoninlägg som fångade Eva:s uppmärksamhet.

Vi fick kontakt och vi fann varandra direkt. Vi kände nog båda att detta kunde bli något. I alla fall så hoppades vi nog det.

Vi började prata med varandra via telefon, ca 2-3 tim dagligen i några veckor. Eftersom vi hade ca 17 mil mellan oss och att jag var upptagen med annat under den här perioden, så tog det ett tag innan vi kunde ses ”IRL”.

Men till slut kom den dagen när vi skulle träffas ”på riktigt”. Vi bestämde att träffas i Stockholm… halva vägen var, så att säga. Ojoj, vad nervös jag var. Jag ”kände” juh henne rätt bra, men det måste också funka i den så kallade ”verkliga livet” också om det nu skulle bli ett seriöst förhållande.

Men det funkade… vi fick en härlig dag på Gröna Lund, och efter det fick jag också ”Godkänt” eftersom hon framåt kvällen frågade om jag ville följa med henne hem… resten är historia… *Ler* Så ett stort TACK till Er på MP som gjorde att två ensamma, kärlekskranka människor fann varandra… Håkan och Eva