Vi trivs så grymt bra tillsammans!
Tänkte dela med mej av våran underbara solskenshistoria...
Jag startade ett medlemskap på Mötesplatsen söndag den 29 mars. Egentligen så var det bara för skoj skull. Hade tappat tron på den riktiga kärleken efter lite bottennapp. Jag fick tre gratis dagar för att testa och tänkte sedan ta bort profilen för jag ville inte riktigt lägga ner pengar för att träffa någon. Det hände inte så mycket i varken inkorgen eller med flörtar första kvällen. Dagen efter så loggade jag in på kvällen och då poppade det till en flört från en riktigt fin kille från Vansbro. Linus! Jag blev genast nyfiken och var inne och läste på hans presentation och han tilltalade mej verkligen. Jag skickade en flört tillbaka, efter det så rullade mailen på. Vi var nyfikna på varandra. Pratade om allt mellan himmel och jord. Jag fastnade verkligen för honom och det visade sej att han fastnade för mig också. Efter några timmars prat så frågade han om han fick ringa till mig. Jag gav mitt nr till honom, men var så otroligt nervös så vågade inte svara fören det hade gått typ 7 signaler på mobilen. Det var så otroligt skönt efter att jag hade svarat för allt föll verkligen in så naturligt.
Dagen efter så blev det mycket sms och vi bestämde oss för att träffas på kvällen. Linus jobbade kväll och slutade runt 22.00 men tyckte inte att det gjorde något eftersom att jag är en nattmänniska och sonen sov då, så det passade bra. Senare på kvällen så började jag få kalla fötter och fegade ur och skickade ett sms och skrev att det kanske inte var en så bra idé att träffas. Han ringde upp och frågade vad det var frågan om och jag berättade för han som det var att jag blivit sårad ett par gånger och inte ville bli det igen och han förstod vad jag menade. Vi pratade en stund och med tiden så kände jag mig trygg och sa till honom att komma till mig.
Jag fick en chock när jag såg honom utanför mitt fönster. Så otroligt fin! Hur ska jag våga släppa in honom, men det var inte svårt kan jag säga. Så nervös som jag var till en början har jag nog aldrig varit. Det kändes som mitt hjärta slog dubbelslag tills nervositeten hade släpp. Linus var en otroligt varm och go människa. Kände ganska snabbt att vi hade ett band mellan oss. Jag fastnade direkt. En så otroligt lättsam och varmhjärtad person, sådana finns det inte många av. Han stannade hos mej hela natten. Vi pratade om allt möjligt. Det var så otroligt skönt att han tyckte om barn och inte hade något emot att jag hade min son. Jag har han på heltid och det såg han inte heller som ett hinder.
Vi fortsatte att smsa dagen efter och han frågade om han fick komma till mej på kvällen och det fick han ju såklart. Vi träffades dagligen fram tills den 9 april då han skulle åka till Holland på träningsläger med sin fotbollsklubb. Ett utmärkt tillfälle att få tid att tänka igenom vad vi egentligen ville med det hela. Det tog inte lång tid innan saknaden var enorm. Vi hade kontakt så fort han kunde både på msn och via sms. Det var en riktigt jobbig tid trots att vi inte hade träffats så länge. Tiden ifrån varandra fick oss verkligen att inse att vi hörde ihop. Det var en så otrolig lycka när han kom hem till mej efter fotbollsresan.
Jag och sonen började vara mer och mer hemma hos Linus. Det började med helger eftersom sonen gick på dagis på vardagarna. Sen hade sonen sommarlov från dagis och vi tillbringade våran tid hemma hos Linus. Så otroligt skönt att sonen och Linus kom så bra överens, annars hade det aldrig fungerat, men ju mer tiden gick desto mer tog han på sej "pappa rollen". Efter ungefär fyra månader så började vi prata lite smått om att flytta ihop. Nu efter lite mer än fem månader ihop så bor vi tillsammans i Vansbro. Jag har fått jobb, sonen har fått dagmammeplats och livet rullar på. Vi har fått tillökning med en liten kissemiss (Sigge). Framtiden ser ljus ut för oss. Man kan inte begära så mycket mer än såhär. Vi älskar varandra så otroligt mycket och trivs så grymt bra tillsammans!
Madde och Linus