"Hon hittade påfarten till min motorväg"

Anna gjorde en sökning på män i Göteborg och fann Frank på Mötesplatsen. Det var något med hans blick som hon fastnade för. Anna var precis en sådan tjej som Frank var ute efter och den enda som hittat påfarten till hans motorväg. Den som leder rätt in i hjärtat.

Frank hade varit inne och kikat på Annas sida några gånger. Anna tyckte att han var attraktiv, men ville inte verka för angelägen.

Frank kände sig tvungen att avbryta den påbörjade kontakten med Anna p.g.a. att han precis träffat en annan tjej på Mötesplatsen som också verkade trevlig och hade lovat sig själv att ge henne en chans.

Han skrev och berättade hur läget var. Anna blev såklart lite besviken men även ganska imponerad eftersom många andra kunde ha mängder av tjejer på gång samtidigt utan att ha minsta samvetskval över det. Så Anna önskade honom lycka till.

Märkligt nog dök han upp på Annas besökslista ytterligare några gånger och ursäktade sig över detta. Någonstans hade han en känsla över att han hade fattat fel beslut.

Anna och Frank försökte på var sitt håll med sina respektive dejter men ingen av dem höll måttet. Våren gick, sommaren kom med halvtaskig midsommarafton och regniga dagar. Anna hade redan lagt ner allt vad nätdejtning hette medan Frank ganska snart startade upp sin sida igen. Till slut övertygade Annas kompis henne att ge det en sista chans och efter någon vecka inne på Mötesplatsen, utan att ha fått några särskilt intressanta brev, gjorde en sökning på män i Göteborg. Där var Frank igen! Han blev jätteglad när hon hörde av sig och den här gången tänkte han minsann inte låta henne slippa undan. Hennes profil var inte riktigt som andras, där fanns inte en enda klyscha om "carpe diem" och skogspromenader. Det här var en ärlig och rak person som visste var hon ville ha - och inte ville ha. Precis en sådan tjej som Frank var ute efter. Samtidigt blev han lite orolig; var hon för snygg, för smart, för bra?

Anna drogs till Frank profilbild, det var något med hans blick som hon fastnade för. Samtidigt var det något med den som hon inte kunde sätta fingret på. Han skrev i sin profil att "det här med nätdejting förmodligen mest var ett dåligt tidsfördriv". Var han kanske lite bitter? Eller negativ? Båda hade gjort personlighetstestet och när de matchade resultaten mot varandra dök den alarmerande siffran 46% upp på skärmen. Han verkade mycket mindre utåtriktad än henne och politiskt verkade det inte heller stämma något vidare. Visst var han vacker att se på men var detta verkligen en kille att satsa på? När han frågade om de skulle ta en öl en måndag i början av juli bestämde sig Anna för att tacka ja! En öl skadar ju aldrig.

När Frank såg Anna gå nerför trappan på Lilla London tänkte han "fan, vad snygg hon är".

De skakade hand och händerna liksom fastnade i varandra och leendena verkade aldrig vilja dö ut. Frank bara stirrade medan Anna viftade runt med sina prylar, ett hår som kunde suttit på Ronja Rövardotter fladdrade runt huvudet på henne medan hon ursäktade sig för att hon var sen, berättade hur vrålhungrig hon var och ställde sig i baren och beställde mat. Från sin plats i soffan kunde Frank konstatera att Anna hade välsvarvade ben. Vad han inte var beredd på var att hon kände på sig att han tittade och vände sig om. Han kände sig generad men inte dum - hon såg ut att uppskatta hans blickar. Anna insåg snabbt att personlighetstestet inte visade hela verkligheten. Det här var en helt grym kille och de hade förvånansvärt mycket gemensamt, trots att de levt ganska olika liv. Många erfarenheter var ändå nästan identiska och likaså de grundläggande värderingarna.

Det blev två dejter till den veckan och sen var det klart. De var oskiljaktiga och kärleken växte knappast långsamt fram, den var snarare som en briserande vätebomb. Frank uttrycker det som att Anna är den enda som hittat påfarten till hans motorväg. Den som leder rätt in i hjärtat. Det är som om kärleken till den andre alltid har funnits, och bara väntat på mötet.

Nu smygkikar Anna i bostadsbilagor och Frank drömmer om ett gemensamt efternamn.

Barnen börjar bli nyfikna på varandra - kanske blir det en utflykt med hela storfamiljen redan i denna vecka.

En resa för två blir det nog också till jul och kanske kommer en liten ask med ett par guldringar att följa med i packningen? En sak är säker. Två människor som levt sina liv i olika delar av stan, med skilda bekantskapskretsar och yrken fick plötsligt en chans att träffas, vilket aldrig hade hänt annars. Det är märkligt hur en liten annons på internet kan vara skillnaden mellan singelslentrian och Den Stora Kärleken.

Anna och Frank