Vi satsade allt på ett kort

Stina

Satt ofta hemma ensam när mina tonåringar var ute och minsting sov. Teven var min enda vän! I längden blir det jättetråkigt att aldrig ha någon att dela vardagen med.

Hade provat Mötesplatsen tidigare men utan något resultat. Tänkte att jag gör ett sista försök, loggade in och la upp en sida. Att det skulle finnas någon där ute trodde jag inte så mycket på, tog inte detta på så stort allvar. För vem skulle tycka om en tjej, mamma med fyra barn?

Detta var i början av sommaren 07. Jag åkte iväg på semester och glömde bort allt. När jag kom tillbaks hem igen, öppnade jag sidan och upptäckte att det låg några brev från olika killar. Det var speciellt ett som jag fastnade extra för ”pelikanen”, det fanns inte mycket att läsa på pelikanens sida, men det fanns humor! Jag tänkte att denna ”pelikan” vill jag ta en närmare titt på, så jag fick iväg ett brev till honom (som tur var)! Han var online samtidigt som mig och vi började chatta med varandra, snabba och korta meddelanden som blev längre och längre tills han fick mitt telefonnummer.

Han ringde upp mig och det var med värme och humor vi pratade. Det blev många samtal nattetid (då Peter jobbade under dagen) innan vi bestämde oss för att träffas. Det första mötet ångrar jag inte. Det var pirr i magen men ändå kändes det som jag redan kände Peter efter alla samtal vi haft den senaste tiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord samtidigt som vi vandrade genom Gamla stan i Stockholm tillsammans. Nu har vi ett förhållande och ser mycket ljust på framtiden tillsammans.

Peter

Det började kännas lite tomt och trist, att bara prata med Teven och Radion blir ju envägs kommunikation. Och att bara prata med sig själv, kan vem som helst bli ”tokig” av.

Barnen är stora och utflugna. Förvisso trivsamt jobb, men det fattas något väsentligt i tillvaron. En trevlig och vanlig tjej med humor för omväxlings skull, det skulle vara något, men hur och var skulle jag hitta henne?

Testar väl internet, för att springa på krogen ”och ragga” har jag aldrig gillat, loggade in på Mötesplatsen och ”hupp” en dejtingsajt som funkar bra, va kul!

Men sen tog det en evighet innan jag ens fick ”tummen ur ” och lägga in en bild på mig själv. Tänkte nog, vem vill ha en snubbe som ser ut som ett ”blixtnedslag”? Någon presentation i text skrev jag aldrig in på sidan, varför vet jag inte? Skannade däremot in en massa bilder som jag tecknat och målat, i bildgalleriet. Kanske det var detta som fick tjejerna att nappa !?

Det var mer tur än skicklighet att jag ”ramlade” på Stina. Första gången jag såg henne på bild, tänkte jag att en så snygg ”brallis” har inte en 49 årig snubbe som jag, chans på! Hursomhelst, jag skickade henne ett stort fång rosor, och ett snabbmeddelande med vederbörliga komplimanger. Och jag fick svar, mest på skoj som det verkade, men chattandet fortsatte allt roligare, vi skickade brev fram och tillbaka.

Jag fick (lyckliga jag) hennes telefon nummer, och ringde henne direkt. Det blev många och långa samtal över telefon (2-3tim) ibland, mycket humor, värme och passion. Efter mycket om och men beslutade Vi att träffas, en dejt ”WOW”!!!

Jag har väl aldrig varit så nervös inför vår första träff, kände mig som en tonåring…ha…ha… men denna dejt har jag inte ångrat en sekund. Nu har Vi ett kalasmysigt förhållande, allt funkar mycket bättre sen jag träffade Stina. Den ljusnande framtiden är VÅR!

Stina och Peter